Skydd? En utvärdering av insamlade informationer

Inom tolv dagar hade vi fått en ganska god bild av denna vrakplats. Som framgått ovan är det tydligt att förhållandena för bevarande är utmärkta där. Den hotas emellertid av erosion och av angrepp av skeppsmask (Teredo Navalis).

Vi kan dra den slutsatsen att det förlista skeppet förmodligen inte var holländskt. Det träslag det var byggt i och föremålsbeståndet på vrakplatsen tyder på att det har ett nordtyskt ursprung. Lasten är förmodligen från iberiska halvön. Var det ett handelsskepp från tyskt område på dess väg tillbaka efter en resa till iberiska halvön? De fakta som vi erhållit pekar i den riktningen. Vraket bedöms som mycket intressant ur arkeologisk synvinkel. Det har därför skyddats genom att det täckts med en finmaskig väv av polypropylene (bild 7). Framtida undersökningar på detta vrak kan ge oss mycket information om sjöfart och handel på Europas västra kust, och Hollands roll som förmedlare mellan marknaderna i södra och norra Europa.

Under de kommande tre åren kommer detta skyddade vrak att bli föremål för övervakning och data om nedbrytningsprocesserna på det kommer att samlas in för EU-projektet MoSS. Som jag har framfört tidigare hotar vraket att förstöras av naturens krafter. Det är nu tid att undersöka: hur mycket, hur fort och vad vi kan göra för att hindra den situationen (Bild 1).

I Holland kommer vi särskilt att fokusera på att studera det skeppsvraksskydd som vi utvecklat under de sista gångna, fyra åren (Bild 8). Den metod som vi utvecklat är billig och lätt att tillämpa på plats. Den tycks fungera mycket bra: genom årens gång skapas ett artificiellt rev på havsbotten, vilket täcker vraket med sand och väv. Frågan är emellertid om vraket och föremålen i det kommer att kunna skyddas permanent mot skeppsmasken och andra marina organismer.