Historik

Under århundraden har Holland varit en viktig sjöfararnation. Amsterdam var stapelplats för alla slag av gods inom Europa. Här handlade man med spannmål från Östersjöområdet, liksom med varor från Ost- och Västindien. Under lång tid var det emellertid omöjligt för ett större skepp att segla in i hamnen i Amsterdam med lasten ombord. Det berodde på de grunda vattenområdena – Pampus - utanför denna. Man löste detta på så sätt att skeppen lastades och lossades i vattnen på insidan av ön Texel, i Wadden Zee i den norra delen av Holland. Eftersom denna ankargrund var skyddad från nordliga vindar genom ön Texel, var det en plats med ganska lugnt väder. Men bara ganska, eftersom tusentals av dessa skepp förliste vid stormar. Ett exempel på detta är stormen den 24 december, julnatten, 1593. Under den natten blev en flotta på omkring 150 skepp utsatta för en sydvästlig storm. På några få timmar hade 24 fartyg sjunkit och 1050 sjömän hade omkommit. Ett annat exempel är den sydvästliga stormen den 3 november 1638. Under den natten gick 35 skepp under. Från 1576 till 1790 har åtminstone 32 sådana stormar registrerats.¹ Lämningarna av ett olycksaligt skepp, som sjönk på julnatten 1593, är Scheurrak SO1-vraket. Det vraket har blivit utgrävt av Hollands Institut för Skepps- och Undervattensarkeologi (Netherlands Institute for Ship- and underwater Archaeology) (ROB/NISA) mellan 1989 och 1997. Man utprövade då metoder för akustisk undersökningsteknik i vatten med dålig siktbarhet². Vraket visade sig vara lämningarna efter ett holländskt handelsskepp med last (fortfarande väl bevarad) av vete från Östersjöområdet. Detta är emellertid inte det enda vrak som har lokaliserats i den västra delen av Wadden Zee. Inom ett litet område på några kvadratkilometer har omkring sextio skeppsvrak från 1500- till 1700-talet lokaliserats, vilka troligen har arkeologiskt värde. (Bild 1). De flesta av dessa vrak har påträffats av lokala fiskare och dykare.³

Till idag har tolv av dessa sextio skeppsvrak undersökts av NISA med syftet att utvärdera dem.

1. Information har lämnats av J. van Vliet, som för närvarande arbetar med en databas om stormar i vattnen vid Texel.

2. ROB är förkortningen för Rijksdienst voor het Oudheidkundig Bodemonderzoek (Den nationella organisationen för arkeologisk kulturmiljövård). NISA är en del av denna organisation (ROB/NISA).

3. NISA har inte målsättningen att söka efter skeppsvrak. Det viktiga skälet till detta är det stora antalet rapporteringar av sådana genom fiskare och dykare. Hundratals skeppsvrak är kända i holländska vatten och på torrlagt land i det som var "Zuiderzee". Se även Habermehl (2000).