Sverige: Betydelsen i det europeiska perspektivet av vraket efter E. Nordevall

Vraket av hjulångfartyget E. Nordevall (1836-1856), som ligger i sjön Vättern i Sverige på ett djup av 45 meter, är ett exempel på de första ångfartygen i norra Europa. Skrovet för E. Nordevall byggdes och sjösattes i Norrköping 1836, ångmaskiner och skovelhjul monterades in vid Motala Verkstad därefter, och fartyget sattes i drift 1837. Vraket av E. Nordevall är unikt i flera avseenden. Fartyget representerar den första generationen av civila ångfartyg, som utvecklades i Skottland och England. Hjulångfartyg av denna typ var en del av övergången till nya, mekaniska transportredskap, vilka avspeglade den industriella revolutionen och framstegen inom ingenjörstekniken under perioden. Fartyget är också ett exempel på förändringarna av transporterna över sjöar och i kanaler i Sverige. Trafiken med E. Nordevall och dess systerfartyg tillät upprättandet av en fast tidtabell på rutten Stockholm - Göteborg genom den nyöppnade Göta Kanal. Vraket är mycket väl bevarat, med skrov och skovelhjul i stort sett intakta. Fartygets maskinrum rymmer två s.k. balansångmaskiner. Typen var den först allmänt brukade typen av sjöångmaskin i Europa. Av detta slags maskin finns det idag inget originalexemplar bevarat i våra dagar - utom i E. Nordevalls maskinrum.